tisdag, december 06, 2005

Radio Rockbaren

Helvete vad pinsamt länge sedan någon skrev här på bloggen. Tänkte att jag skulle bryta den negativa trenden och så äntligen skriva något här.

Detta kommer kanske vara min sista blogg här på ett tag. Jag orkar inte riktigt längre, vet inte varför. Ork? Njae... har inte så mycket vettigt att formulera här längre. Sen är det inte så många som läser, och då är det inte lika kul. Okej okej, jag vet... man ska skriva en blogg för sin egen skull, eller hur?

Bullshit. Så är det inte alls. Alla som bloggar är självkåta mongon, desperat sökande efter uppmärksamhet...

...precis som jag.

Men nu är det så att det är mer jobb än belöning på den fronten, gällande bloggen. Självkåt som jag är, och Erik med mig, har vi nu istället startat en webbradio: Radio Rockbaren. Vad annars? Vill dock betona att denna webbradio inte endast kommit till för att tillfredsställa våra uppblåsta, narcissistiska egon... nä. Den har kommit till av fler anledningar. Vi ÄLSKAR musik. Vi älskar att PRATA om musik, och vi är faktiskt jävligt duktiga på det också. Finns det någonting som jag och Erik verkligen kan snacka skit om i flera timmar, och som båda connectar till på samma sätt, ja då är det fan musik. Så varför inte låta fler ta del av vår grymma musiksmak, och vårt musiknörderi? Varför inte starta en webbradio? Varför varför? Exakt. Nu är det gjort.

http://80.244.74.33:8000

Där är adressen till radion. Vi har ingen regelrätt hemsida ännu, så det du behöver göra för att lyssna på oss är endast att kopiera den där adressen, och sen klistra in den i det "öppna url"-fält som finns i så gott som alla mediaspelare. Funkar dock bara under sändningstid... nähä? Från och med nu kommer den sändningstiden var 19.00-22.00 på söndagar. Men denna vecka är speciell. På torsdag är det nämligen ett år sedan Dimebag Darrell mördades när han stod på scen med Damageplan i Columbus, Ohio. Detta kommer vi att minnas genom att sända ett program fullspäckat med Dime-musik och en massa snack om vad Dime egentligen betytt för hårdrocksvärlden.



Lyssna, eller var en loser.

Så. Pga denna radio kommer jag inte orka lägga ner så mycket krut på denna blogg längre. Inte än på ett tag. Radio e så mycket enklare. Bara att babbla en massa bajs och spela bra musik. Detta e för tidskrävande. Kan förbereda inför torsdagen istället.

En sak till... hur förhåller jag mig egentligen till Hypnotize nu, såhär två veckor efter inköp?

Chocken har lagt sig. Jag har smält skivan. Den är fortfarande grym. Bättre än Mezmerize? Ja, det tycker jag. Bästa skivan som System släppt? Nä, det tycker jag inte. Men den är ett klart köp, för alla er som är intresserade av ny, häftig, annorlunda metal. Eller metal? Det e fan pop till stor del. Pop, maskerad i blastbeats och distade gitarrer.

Over and out.

//Kriz

torsdag, november 24, 2005

23

JAG HAR BLIVIT EN MOGEN KVINNA!!!!!! Hahaha
Fyllde äntligen mina 23 tappra år igår och det va en av de bästa födelsedagarna jag har firat under dessa 23 åren. Ja om man inte räknar med då jag fyllde 15, blev byxmyndig, fick köpa folköl lagligt och fick min moppe som va sjukt efterlängtad.

Jag vaknade upp igår morse av att det knackade på dörren… (spänningen var då olidlig och jag undrade självklart vem det va som knackade på dörren så tidigt som 10 på morgonen). Yrvaken och halvt påklädd öppnade jag dörren och jag blev sjukt chockad. Tina och Ida-Maria hade på sig sina grymma hemmasydda Batman och Robin trikåer och de kom med Lina och Thomas. Sjöng finska födelsedagsvisor och för första gången i mitt liv tyckte jag att det finska språket var sjukt vacker. Jag blev så glad att en tår inte var långt bort. Vilka sjuukt bra vänner man har!
Med sig hade de kladdkaka, glass och paket och det blev en lång förmiddag med fika och annat.

Thomas som i helgen hade varit med om en fight (19 åring som ville in på ett ställe som har 23 som åldersgräns och som inte tog ett nej av en vakt) utanför harrys hade stukat tummen och var tvungen att dra till sjukhuset igår för att kolla om allt var okej så de drog så småningom.

Här i Rockbaren har vi som tradition att när någon blir ett år äldre så blir man bjuden på middag och Elina och Erik gjorde så sjukt god middag till mig igår. Hemmagjorda hamburgare med klyftpotatis. Ja det va ta mig faaan godare än jäkla Max eller Baloo.
Sedan fick jag lite bra besök och kvällen avslutades med filmen Sin City.
Hade hört sjukt mycket om den, både bra och dåliga saker så jag hade inga som helst förväntningar men den va så himla bra gjord så nu längtar jag tills 2:an och 3:an kommer. Fick reda på idag att man kan köpa (måste nog dock beställas innan) en sådan serietidning för ja men mellan ca 200-400 kronor. Ganska osäker på priset dock men dom var inte gratis. Man skulle kanske äga en sådan tidning eftersom det är och framförallt har vart en kulttidning.

Fan va bra det ändå känns att ha fyllt 23 ändå. Ingen ångest alls, men det är väl klart, det kommer väl med åren men jag kommer nog aldrig att få någon åldersnojja. Ja men när man är 30 så har man kanske familj, grym utbildning och kanske till och med barn att se fram emot. När man sedan är 50-60 år har man barnbarn att se fram emot. Och att åldras är sjuuuukt vackert. Om allt nu går som planerat så kan det bli så. Blir det nu inte så, så kanske man bor kvar i rockbaren vid 60 år och gör allt för att behålla rockbarens namn så länge som möjligt.

/Bets/

onsdag, november 23, 2005

Son Of A Plumber



Säger fan inget mer just nu. Återkommer när jag kan forma mina tankar och känslor i skrift.

"Återkommer när jag kan forma mina tankar och känslor i skrift" - förjävvla gay egentligen!

Jag somnade i bussen på väg hem idag. Vaknade upp i Tomtebo och kände mig lagom kass. Men rock som jag var så plingade jag och gick ut ur bussen på ett coolt sätt, medans jag gjorde slicka-fittan-tecknet åt en 15-åring.

Lyssnar på Mama Said just nu och tycker det är, faktiskt, hur jävla bra som helst. Fanimig.

//Erik

Hypnotize


Säger fan inget mer just nu. Återkommer när jag kan forma mina tankar och känslor i skrift.

//Kriz

torsdag, november 17, 2005

En helt vanlig onsdag!

Ja idag är det verkligen en helt vanlig onsdag, precis som alla de andra onsdagar under året!
Ställde klockan på strax innan 9 imorse men jag KUNDE verkligen inte ta mig ur sängen. Jag fattar det inte. Snosade hur länge som helst och jag är inte en som har sådär jädrans svårt att ta mig upp på morgonen när jag ska till skolan i alla fall.
Kan ha att göra med att jag aldrig vill hoppa i säng på kvällarna heller. Är så himla spännande att få vara uppe på kvällarna.

När jag väl klev upp var det bara att ta sig ut i det förbaskat kalla vädret som nu verkar mer och mer närma sig sveriges norra delar. Under noll grader idag så skulle det bara börja regna så skulle det inte regna utan det skulle snöa istället. Jag längtar så farbaskat mycket efter snön. Jäkla barmark vill jag inte ha mer utan allt ska vara vitt och fint! SATAN!!!

Jag kände mig riktigt energisk idag på dagen. Fick gjort mycket med c-uppsatsen i skolan och Pia är en grymt bra kompanjon. Guldstjärna till dig! Direkt när jag kom hem från skolan drog jag snabbt av mig kläderna....hmmm... och hoppade i träningskläder och drog till gymmet och tränade tills svetten ran något så in i... När man står på det där jädrans löpbandet som är något så in i helvete tråkigt hinner man fundera mycket. Helt plötsligt har man "lätt" sprungit 5 kilometer och ännu en dag blev jag glad över att jag inte kolapsade vid 1 kilometer och låg bakom löparbandet som en intrasslad orm..hmm bra liknelse!

Blir nog ingen utgång för mig i helgen. Va inte så förbaskat sugen förra helgen men gick ut ändå. Hade det dock himla sköjj... Nu är det i och för sig bara onsdag, vilken onsdag som helst men det lutar åt att jag drar till Robban och kolla på handbollsben och har brud häng med de bästa tjejerna! Ja fasen va det lockar. Man är fasen ute och super varje jäkla helg.
Ska visst ut imorgon och ta "en" öl i och för sig! Så där sprack min nycktra vecka bara på 5 sekunder, men en nykter helg kan då bli ännu mer lovande.

Jag tycker att du är så jäkla kass när du nu bloggade erik. Din förr förra blogg va bra men den som du nu skrev va inte lika bra. Jag vet att du blir så sjukt tagen av "ny" musik, men du säger emot dig själv hela tiden. Ena dagen är Kent det shysstaste att lyssna på för att man blir så tagen av det men helt plötsligt är det skit... Ja Per G fattar jag inte alls varför du överhuvudtaget nämner. Ganska så komiskt. FÖRUTFATTADE MENINGAR om söta engelskmän!! Du skrev en hel uppsats om thåström! De är bara så kul att du blir så himla insnöad så lätt! Ta inte illa upp Erik! Det är bara så komiskt ditt beteende men det är ju det som göra att du är Erik Persson också! GARV!!

Nu ska jag dricka te med Erik... spetsad!

Ahh, snart torsdag!

/Bets/

onsdag, november 16, 2005

Thåström och jag

Flopp. Fick en avi från cdon om att nya skivor har kommit. Men när jag gick till Ålid C kl.19.36 så visade det sig att de stänger 19. Kass. Och jag var pepp som fan. Men jag har nya Thåström i alla fall.

Skitdag idag egentligen. Dålig dag på jobbet och jag var trött och inte alls på g. sen drog jag och Herr Kiruna och tränade. DET kändes dock bra. Och sen hittade Herr K en jävla McDonalds-rabattkupong så vi drog dit och tog en Big Mäc. Men jag tog åtminstone en sallad istället för strips, hur jävla gay det än låter.

Och nu är jag hemma. På lunchen kom jag på att Thåström släppte sin nya platta Skebokvarnsv 209 idag, så jag gick glatt och köpte den. Jag lyssnade igenom den två gånger på jobbet men nu sitter jag här och lyssnar i mitt rum istället, som man ska göra.

Thåström. Är på min fjärde genomlyssning nu sammanlagt och jag ryste till ungefär fem gånger nu senaste gången. Jag gör det när jag tycker att någonting är så himla bra. En musikalisk upplevelse som kanske kan liknas vid en person som finner Jesus.. någon typ av frälsning.

Helvete vilken ensam och ärlig man han är Joakim Thåström. 48 år gammal har han visst blivit. Helvete. Hela skivan är extremt avskalad med lugna låtar som backas upp av gitarr och piano. Och hans röst skär som rakt igenom en. Ibland blir man (jag) nästan lite illa till mods över hur ärligt och naket det känns. Ungefär som att man står där på torget naken och kör helikoptern typ, fast på ett helt annat sätt.

När han sjunger om gammal kärlek till exempel så låter det hur äkta som helst. Ingen jävla mes-poesi, han förmedlar känslan så bra så att jag känner i princip hur han känner. Helvete vad klyschigt det där lät på nåt sätt men jag skriver ju bara som jag känner.

Jag vill citera en vers och refräng från Thåströms nya platta, så då gör jag det. Låten Söndagmåndagsång:

Det är ett party nere på gatan
Men jag ska inte gå
När man levt så här länge
Är det som om man har varit på allihop
Och jag har ingen kärlekssång till nån ändå

Vad bryr jag mig om sånt strunt
Vad bryr jag mig om sånt
Man vet att man är hemma för stan är likadan
Man vet att man är hemma
Men det är ändå inte samma sak
Vad bryr jag mig om fredag
Vad bryr jag mig om lördag
Det här är en söndagmåndagsång



Svenska kan vara sjukt ärligt. Fan… Jocke Berg är en jävla fjolla. Jocke Thåström skriver tio ggr bättre. Kent-Jocke snackar ju bara konstigt blaha som ska vara djupt men är bara ett försök att vara ball och udda och vinna pris som nyskapande textförfattare och skit. Fan heller!

Alla ska vara så jävla internationella och engelskahäftiga idag. Av någon anledning tänker jag på Svenke direkt när jag säger sådär (ta inte illa upp min vän). Men han representerar den typ av person som jag tänker på .. dvs en person som i princip hatar och tycker att det svenska språket suger. Han hatar svenska filmer, hatar svensk musik med svensk text och så. Varför i helvete då? Svenska är vårt språk, tillhör fanimig vår kultur och vårt liv, vår jävla själ. Fan flytta till England då! London är en smutsig äckelstad förresten. Och alla tjejer är bleka och tjocka och har skrämmande dålig stil.

Är det okej att jag lånar en bild från thastrom.se? Jag gör ju fan reklam här. Okej.


Jag har sagt det förut, men Thåström är den enda riktiga rockikonen vi har i detta vackra land. Dregen är en jävla fjortis och Per Gessle vill jag verkligen inte ska finnas längre (varför nämner jag ens honom nu!? Va fan!) Sen kommer jag inte på några andra exempel som … jo visst Ulf Lundell kanske och Pugh… men de är inte mina husgudar egentligen.

Helgen då? Blir det fest? Jag vet fan inte. Är inte sugen ännu trots att det är onsdagkväll. Jag var sugen som fan i måndags men det är mest för att jag.. äh. Börjar jag kanske bli gammal? Jag kanske inte tycker att det är roligt att festa längre? Fan patetiskt att ens fundera så om man är nykter EN helg. Och jag var ju inte ens heeelt jävla cp-nykter. Jag drack fyra gratis-öl med Bet och hennes polare, mest för att vara social. Så.. fuck you all. Någon gång inom en snar framtid ska jag i alla fall vara nykter i en månad. Som en operation typ. För att se om jag klarar av det. Det är ett hårt test.

Vete fan varför jag egentligen respekterar Thåström så jävla mycket egentligen. Visst, Ebba Grön är kult (åååååååh jag är full och står på dansgolvet och hoppar till 800 grader!), samma sak med Imperiet men jag är egentligen för ung för att ha upplevt dessa två epoker av Thåström på riktigt. Peace Love & Pitbulls har jag hört för lite av egentligen, men jag kommer ihåg att jag tyckte det lät rätt hårt och nineinchnailsigt. Men det är egentligen de två senaste soloplattorna ”Det är ni som e dom konstiga det är jag som e normal” och ”Mannen som blev en gris” som jag älskar och brinner för då. Och då nämner jag inte senaste skivan Skebokvarnsv 209. Fast det gör jag ju visst. De tre senaste soloplattorna alltså.

Men det var den där sena augusitkvällen 2002, då jag såg han live, som jag fick respekten. Han var dragplåstret på Kalasturnén den sommaren tillsammans med Knut och var så sjukt magisk och brann så djävulskt. Jag minns att Jojje i princip skippade den konserten eftersom han fördrev tid med nån tjej istället. Och jag kom ihåg att jag var för förtrollad efteråt för att ens kunna påpeka vilken idiot han var som missade konserten.

Där slutar vi med Thåström…

Kriz… din senaste blogg var jävligt bra men … för jävla pretto. Med kursiv och fet text sådär. Och att du har lagt ner tid på att klippa in Shirley Clamp sådär. Det tyder bara på att det är en extremt genomtänkt blogg helt enkelt och jag är mer inne på spontaniteten så att säga.

Äh, några avslutande ord från Thåström:


”Men livet går isär och man har så fullt upp
med sin egen värld
Och jag vet att jag borde ringt dig
mycket mer än vad jag gjort”


Hejdå

Erik Thåström

"Let it snow, let it snow, let it snow!"

Som Bing Crosby sjunger i den gamla juldängan. Nu är jag benägen att böna och be med honom... för Guds jävla skull, låt det snöa! Vad är det här? Kommer man inte börja få julstämning förrän i mitten av januari? Jag är en jävla slyna när det kommer till snö. I fucking love it, and I'll be the first to admit it. Varför gillar jag snö då? Inte vet jag. Jag åker inte slalom eller snowboard. Jag kör inte skoter. Jag åker inte längdskidor eller pulka särskilt ofta. Och jag leker ytterst sällan snöbollskrig eller bygger snögrottor. Vad ger snö mig då? Jag vet inte. Det är bara mysigt antar jag. Allt blir så mycket ljusare, och det kan fan behövas nu i detta jävla höstmörker. Jaja... idag är det några minusgrader i alla fall, så det är på rätt väg.

Jag hatar dock all snö som ligger kvar efter den sista februari. Stick that in your pipe and smoke it.

Ja du. Drygt halva praktiken kvar. Denna vecka är rätt lugn, alla åttor är på PRAO. Har sett film med en sexa idag vilket gick bra, förutom att golvet i hela jävla klassrummet var täckt med popcorn efter filmvisningen. Hata? Hata. Äh, de är ju så små, de vet väl inte bättre. Eller hur? Eller hur. Visst, Elina?

Nu vill jag att något häftigt ska hända. Typ dra söderut och se något häftigt rockband lira, dra utomlands, spela en schysst konsert eller stöta på ett gäng E.T:s. Det sistnämnda kanske är för mycket att hoppas på, men jag vill också göra en Richard Dreyfuss. Nynna på en schysst femnotssslinga, bygga en miniatyr av ett häftigt berg och sedan bara bli upplockad av några läckra aliens och dra härifrån. Ibland känns det så i alla fall.

Danko Jones. I need you! När ska ni lira i Sverige igen?

Läste ett inlägg i Johan & CO:s blogg (alltså Eriks broder) där han snackade lite om NES. Helvete. Jag vill lira NES. Nu. Fan, Erik... när ska du få tummen ur röven och fixa ett sånt? Du har ju nästan snackat mer om det än vad jag har. Lägg av nu!

Hade en extremt störd dröm i natt. Syrran skulle ta studenten, men henne klass saknades när de skulle upp på vagnen. Vi i familjen letade rätt på dem och de hade inte bytt om till "studentenkläder" utan var istället inne i skolan och de hade supit ner sig rejält. Plötsligt kom en snubbe, som jag kände igen som fan... minns dock inte vem det var. Snubben sa att vi skulle skynda oss eftersom farsan, alltså min farsa, skulle gifta sig. Så vi gick iväg. Det visade sig att farsan skulle gifta sig med den där snubben för att han skulle få stanna i landet. Antagligen beror detta på att debatten om homoäktenskap rasat i landet de senaste veckorna, och även på att jag sett en hel del av That 70's Show på sista tiden där Fez gifter sig med Erics syrra för att få uppehållstillstånd. Nåväl. Farsan var i alla fall utklädd till brud och de gifte sig i Nolaskolans gymnastiksal. Efter vigselakten gick vi upp på läktaren medan farsan och hans nya make stannade nere på golvet. Nu kom plötsligt Slipknot ut på golvet där nere och började spela live... istället för ett coverband på bröllopet, varför inte slå på stort? Det roliga var att sångaren, Corey, inte hade sin mask på sig och till min förfäran såg jag att sångaren i Slipknot inte var någon mindre än Shirley Clamp... som jag verkligen avskyr!

Medan hon vrålade så jonglerade hon även med fyra stolar. Haha... börjar skratta bara jag tänker på det. Så jävla sjuk dröm, och jag efterhandskonstruerar fan ingenting. Jag drömde verkligen detta. Jaja... de lirade en låt med Clamp jonglerandes stolar. Sedan vaknade jag nog. Vaknade i alla fall till Slipknots nya liveskiva, så där har vi svaret på det.

Har börjat läsa på Änglar och Demoner av Dan Brown. För er som inte känner till den boken så är det alltså den första boken om Robert Langdon, huvudkaraktären i Da Vinci-koden. Måste nog säga att den senare boken är lite bättre... hittills i alla fall. Den här är dock inte heller att leka med, utan extremt spännande. Lyckats plöja 300 sidor i den, och jag började igår. Så det så.

Bloggeliblogg!

//Kriz

måndag, november 14, 2005

Pepper är inte snygg men överhård



Söndagkväll. Det var år sedan jag skrev här. Varför? Orkar jag inte? Jo, men det är mer tidsbrist egentligen. Jag har som inte hunnit med. Inte hunnit tänka på att jag ska blogga. Jaja.

Jag var ute och tog en promenad nyss. Det var trevligt. Promenader är.. bara trevliga. Inget annat. Inte otrevliga. Och dessutom hälsosamma. Fanimig.

Och i helgen var jag nykter. Det blev Doom med svenke på bio i fredags. Den var som väntad, dvs rätt kass fast underhållande. Ingen biofilm men är man gammal Doom-bög så måste man se filmen. Är man inget fan av Doom-liren däremot så kan man se Resident Evil, Aliens eller nån zombie-film istället.

Men fan, jag har blivit en sån djävulsk msn-hora så det finns inte.. jag får inget skrivet här eftersom jag har… ska räkna.. åtta (8!) jävla msn-fönster igång samtidigt just nu. Varav det sker en aktiv dialog i sex av dem. Fan. Färne försökte påpeka vilken tragisk jävel jag är och jag försvarade mig. Men han har fan rätt.

På tal om färne (och nu hoppar jag hejvilt, precis som man ska göra när man röjj-bloggar) så var han på en gayklubb i sthlm i fredags. Eller lördags? Nä, fredags tror jag. Och han träffade vår gamla svenskalärare Leffe som vi hade i gymnasiet. Det var först efter gymnasiet som jag fick reda på att han var gay. Men han är nog ändå den bästa läraren som jag har haft. Eller som jag respekterat mest. På studentdagen, typ vid 10-tiden på morgonen när jag var relativt packad, så sa han att han trodde på mig och önskade mig lycka till och hela det där snacket. Men han menade det och det betydde/betyder lite för mig. Fint va? Fuck you

Lyssnar på In The Arms Of God nu med COC. Jag har ett konstigt förhållande till den skivan. Första gången jag lyssnade på den fick jag en käftsmäll för så jävla cool var den. Så hård, så svängig och så jävla mycket Pepper! Men sen blev det lite.. "nää, så jävla bra är den inte egentligen". Detta berodde mycket på att jag jämförde den med Wiseblood som ju är en av 90-talets tuffaste rockplattor. Men nu är jag inne i en tredje sväng med skivan igen, in the arms of fuck är en förbannat cp-bra skiva. JA!

Jag har en broder som heter Johan, han har börjat cp-blogga nu som fan. Han och hans polare har en blogg som de skriver i. De gör det jävligt bra också.. men de skulle aldrig ha börjat med det om det inte vore för mig, eftersom det var jag som tipsade om den här blogspot-sidan. soulrebel2.blogspot.com.
Men nu har brorsan börjat klaga som fan att vi skriver för sällan i den här bloggen. Han har dock rätt, fan det är tragiskt länge sen jag skrev här men.. jaja. Han skrev ett mejl:

”Faaaan. Tråkigt. Va B. Varför skriver ni inte på er blogg? Annars kan
ni ju bara lägga ner. Latmaskar. Är inte Kratos hård då?
Blablöblu, jag vill hem. Skriv en topplista eller vad som helst. Typ
bästa filmscenerna eller bästa julklapparna/presenterna genom
tiderna. Var det du eller jag som fick lego-rymdbasen? NES var ju
grym annars. Kommer du ihåg att Sonja tyckte det var (Mario) våldsamt
för att man krossade sten "med huvudet"?”

jag tyckte det var ett roligt intensivt mejl. Och det är förbannat roligt om det stämmer att min moster verkligen tyckte att Super Mario Bros var våldsamt.

Just ja, jag snackade om helgen. Igår, lördag, hade jag en trevlig dag. Först var jag på stan med Bettan och köpte nya skor. Coola puma-pjux. Och jag tycker verkligen att dom är skitsnygga, så jag blir glad eftersom jag har sökt nya skor länge. Fan, nu låter jag ju som en shoppingnörd! Låt gå.
Sen drog vi och fikade med lite fler personer på Waynes. Det var fan kung. Jag ska bli fikanörd. Jag har sagt det förut men det är ett roligt nöje. Och då blir jag hipp också. Trots att jag egentligen är djävulskt metal. På tal om metal… bettan kom hem sent på fredagnatt och var lite halvluddig efter några öl. Så hon var översocial och pratglad och la sig i min säng och snackade skit. Sen visade jag henne MAchine Heads live-dvd och förklarade hur jävla mycket jag brinner för den typen av musik. Metal närmast hjärtat liksom. Förklarade mosh pit och hur skönt det är att göra sig av med exakt alla aggressioner på en konsert. Och sedan vara helt lugn och överlycklig. Hon tittade på mig med stora ögon och sa typ ”…oj”. Hon ser på mig på ett helt annat sätt nu. Haha.

Brorsan har ju skickat upp ps2-liret God Of War till mig nu. Jag har funderat att spela hela kvällen men nu vågar jag fan inte.. för då kommer jag att sitta till minst tre. Så bra känner jag mig själv. Så det blir nån annan kväll.

”ska kastrera Lewis i morron och han sitter och smygkäkar frigolit.” så skriver brorsan på msn nu. Lewis är hans katt. Fan, brutalt.


/Erik Motherfuckern P

lördag, november 12, 2005

The kids are (not) alright...

Första veckan av praktik på Ängetskolan i Örnsköldsvik avklarad. Ska inte dryga mig och skriva en massa info, men jag har i alla fall elever i SO och lite matematik. Det sistnämnda är verkligen inte mitt ämne, och jag kan inte svara eleverna på alla frågor.

Elever... ja. *Suck*

Har 6-9:or. Många i sexan är verkligen bara barn, och det märks. Ibland är det fan lekisstandard på mognadsnivån, men det funkar. Kul att se utvecklingen hos dem dock. Första gången jag gjorde praktik här så gick de som nu går i nian i sexan. Skillnaden är som natt och dag. Helvete vad mycket som hinner hända på de där tre åren i ens liv. Från små kids till halvt vuxna ungdomar. Jävligt kul att se faktiskt.
I övrigt så flyter tiden på rätt bra i Ö-vik. Riktigt trött så här efter första praktikveckan. Tidigar morgnar, sena kvällar och en rätt hetsig skolmiljö tar på krafterna. Men helgerna här hemma är perfekta för att ladda upp sig. Gidlund är uppe här över helgen så jag har lite socialt umgänge här. Blir dock en lugn helg. Tror nog jag ska se Shanghai Noon och Shanghai Knights som går på TV4 ikväll. De är rätt roliga. Är lite av en sucker för lättsamma Jackie Chan-filmer. Skönt att se då och då. Bond-TV äger!

Det suger dock att inte ha pengar. Även om jag inte har några utgifter här i Ö-vik så är det ändå jävligt att inte kunna göra nåt. Var på stan en sväng idag. Fick fan ångest. Star Wars III har ju släppts på DVD!!! Och jag kan inte köpa den! Började nästan gråta när jag läste innehållsförteckningen över allt coolt bonusmaterial som fanns på den. Jaja, jag är en nörd. Förhandsbokade i alla fall Hypnotize, Systems nya skiva, från CDON idag. Känns bra. Börjar längta. Två veckor kvar. Knappt. Kommit in i en System-period nu igen av någon jävla anledning. Sitter just nu och lyssnar på första skivan.

"Warning! Post hypnotic suggestions, running the ships ashore. The orange light that follows, will soon proclaim itself a god."

Synd bara att de är ett så kallat "studioband", för live är de inte så djävulskt övertygande, fastän man så gärna vill att de ska vara det att det blir svårt att vara för kritisk. Men det låter inte alltid så jättebra, och de är rätt tråkiga rent visuellt också. Serjs falsksång och Darons felaktiga gitarrlir kan man bortse, men om de inte röjer så kan det inte bli riktigt bra i vilket fall.

Jäjä. Nu har jag skrivit nog för idag. Var ett bra tag sedan jag skrev sist. Ska skärpa mig. Och ni andra Rockbarenhoror: har ni glömt bort bloggen? Vad faaan liksom? Just det... Bettan och Elina, ni är skyldiga mig 20 spänn var för Hyresgästföreningens månadsavgift. Men det kan vi ta nästa månad.

Rolig Kissoween i år också förresten, men det känns som om det här var det sista året. I alla fall för mig.

I'm fuckin' outta here, maaan!

Love and runk,

Kriz